(p. 1035) moga moga. [from Skt. ముఖము.] n. The tip, point, end; the beginning, మొదలు. The mouth of a river, &c. మొన, నదీ సముద్రాదుల ముఖము. An entrance, ద్వారము. ఆ మొగను at the beginning. A blossom, మొగ్గ. మొగకొను moga-konu. v. n. To begin, commence. మొదలుపెట్టు. To meet, turn the face towards, అభిముఖమగు. 'వినుడీసుఖదుఃఖము లనిత్యములుగాన వాని యాగమకాలంబున ముదము శోకము మొగకొననీయమి యురువుశాంతి గోరుజనులకున్.' M. XII. i. 196. See మొగదల.